Kreativitet kontra tid minus behov

Det sköna med att bara skriva för sin egen skull är att jag slipper be om ursäkt för att jag inte har skrivit något vettigt på länge. I själva verket har jag varken funnit tid eller ork, mellan praktiken och vardagssysslorna klämmer jag hellre in ett eller två avsnitt av The X-Files och förbittrar mig över hur mycket bättre allting var på nittiotalet. Rent kulturellt talat, alltså (som fyraåring utan Facebook är man inte mycket till världen, med eller utan någon vattenfestival).

Vad jag kan konstantera är att jag börjar bli ganska normal. Jag somnar vid en vettig tid, jag har rutiner och går till jobbet varje dag, jag presterar bra utan att känna överdriven press, jag äter på regelbundna tider (misstänker dock en viss matfixering som omgående bör åtgärdas) och jag hinner varken känna efter eller bry mig om hur min seratoninnivå förhåller sig (det får tabletterna sköta). Visst, en del problem kvarstår, men det är sådanna som aldrig kommer kunna lösa sig av sig själva bara sådär – det kommer kräva mycket tid, arbete och andra metoder. Men det mest alarmerande, det som har hållit mig nere, det är inte lika märkbart längre (vilket gör mitt liv som rutinmässig arbetande till en viss slags semester).

Just nu har jag redan en viss framtidsutsikt. Jag ser fram emot våren, och tänker att jag nog ska ha ett jobb då. Här närmast ser jag fram emot min kommande 20-årsdag den 22 och tänker då köpa mig en stor flaska Jamesons. I fucking love whiskey. Men kanske mest att min bästa och finaste vän kommer hem till Stockholm då för att fira mig. Sen är heller julen knappast något att förbittra sig över.

Det enda som kan få mitt hjärta att värka just nu, av rent melankoliska känslor, är den vackra videon här nedan. Min Belle and Sebastian-obsession börjar kanske gå lite för långt (Se bara på bloggens namn), men jag kan helt enkelt inte få nog av dessa fantastiska musiker. Låten kommer från The Boy With The Arab Strap (Köp den på vinyl via UK-import från -98!) men finns även med som liveinspelning på dubbelutgåvan av The BBC Sessions.